MÅNADENS INDIE – Peephole Recordings

peephole logga 800

NADENS INDIE Peephole Recordings

På sin Facebook-sida kallar sig Peephole Recordings för ”the smallest indie label on earth” – men det unga skivbolagets färgstarka katalog rymmer faktiskt inte mindre än fyra olika artister: Peace on Earth, Thor Rutgersson, Paperwing och ANNELIE, varav den sistnämnda göteborgsartisten och producenten Annelie Johansson de senaste åren inte bara har turnerat flitigt här på hemmaplan med sin electro, utan även bade runt om i Europa och på andra sidan Atlanten! Dessutom är det hon själv som i egen regi driver ”världens minsta indiebolag”…

”The smallest indie label on earth”…?
– Det är nog precis på pricken vad det är, konstaterar Anneli Johansson. Vi är en familj av fyra akter i nuläget som släpper och släppt sina alster på min lilla label. Den röda tråden lyder dedikation. Samt en hel del självbestämmande. Precis som jag själv känt med musik hela mitt liv, upplever jag att de vänner jag knutit till labeln också ser på det hela ur ett mer livsfilosofiskt perspektiv. Det kändes som en självklarhet att de få personer som hittills trott på, och involverat sig i, bolagets småskalighet – också har getts en chans att exponera sin kärlek till musiken.

Du betonar vikten av att Peephole drivs av icke-män.
– Det handlar om att skivbolagsbossar, skivbolagsagenter och A&R:s i alla år fram tills typ nutid, fyllt upp dessa roller med en tydligt manskodad identitet — ur ett normativt, samhällsstrukturellt och ganska problematiskt perspektiv. Jag vill visa att dessa roller kan innehas av vem som helst och dra mitt strå till stacken för att bredda ingången till vem som får hålla på med vad. Särskilt i maktrelaterade positioner. Det handlar ju i slutändan bara om passionen till musik, och den dåraktiga idén om att den går att sprida ut i världen. För det är ju inte helt lätt! Men: det är större chans att fler människor får höra musiken om en i alla fall försöker. Vi håller en låg ribba, men bra feeling!

Berätta om bakgrunden till varför du startade ett eget skivbolag samt när, hur och var det bildades!
– Det började runt 2013 däromkring, inför att jag skulle släppa min första fulllängdare. Det var i vanlig ordning rätt svårt att få napp bland de existerande bolagen, och till slut kände jag mig lite trött på att allt skulle hänga på om någon annan blev peppad eller inte. Så, jag tänkte: ”Hur svårt kan det vara?” Efter att papper och koder var fixade från Bolagsverket var ju allt igång. Snart kändes begränsningarna som tillgångar igen. Jag kunde ju göra som jag ville!

Hur ser dina ambitioner med skivbolaget ut?
– Eventuellt svarades frågan på i ovanstående frågas slutplädering, säger Annelie med ett leende. Lite så är det nog. Från början handlade ju som sagt allt om att inte vänta på någon annans ”OK”, och det fortsätter vi med, vi som är involverade i bolaget tillsammans. Jag driver i huvudsak bolaget själv, med input och kärlek från de som är signade.

– Mitt egna musikskapande går alltid i första hand. Men, jag är ju omöjlig i sådana här lägen; om jag hör något jag verkligen gillar och får en hang-up på, så vill jag till varje pris även att fler ska få höra fantastiskt musik av fantastiska eldsjälar. Men vi kommer nog ändå inte att växa utan att jag själv ger plats för det. Jag skulle kunna tänka mig att bredda katalogen något lite till, inom de närmaste åren. Om jag mot förmodan tacklar av med musiken senare i livet, kan jag tänka mig att expandera och jobba mer med innehållet i bolaget.

– Jag tror att jag är ganska vässad på att sprida ordet med pressreleaser, content och att nästla mig in i nya sammanhang. Det skulle jag kunna tänka mig att utveckla ännu mer som en affärsstrategi, på längre sikt. Vem vet, jag kanske kan slå mig ihop med min fina farsa som peppat mig till att läsa på och förstå musikbranschens struktur? I så fall får han komma på arbetsintervju först, haha.

Hur många titlar har Peephole totalt i katalogen?
– Sex stycken album och EP:n är släppta hittills, samt ett gäng singlar. Däribland hittar du electroambient pop med field recordings, körer och pushiga beats. Vi snackar även om drömsk västkustpop med analogsyntar och sub-bas. Vi snackar också vacker Harry Nilsson-inspirerad singer-songwriter om förlorad kärlek till sig själv, samt en episk shoegaze-akt med så mycket reverb på alla instrument så att till och med jag är nöjd. Jag älskar reverb!

Berätta lite om det bolaget är aktuellt med just nu och vad som ligger närmast framför dig i planerna?
– Vi har varit i farten under hösten och släppt ett debutalbum med Paperwing, en EP med mitt projekt ANNELIE, och ett singelsläpp för bara några dagar sedan med Peace on Earth. I december är vi inbjudna till den nyetablerat färska showcase- och musikkonferensen Viva Sounds i Göteborg. Den arrangeras av det regionala musikinitiativet Westside Music Sweden, som har ett kluster av samarbetspartners knutna till sig – däribland Peephole Recordings. Förutom spelningar och speed meetings blir det panelsamtal med delegater från musikbranschen, där jag företräder mitt lilla lokala bolag bland branschjättar och A&R:s från hela världens hörn. Det känns stort och fint att bli litad på! Kom och joina hela balunsen: https://www.facebook.com/events/239950156710467/

I början av oktober arrangerade Peephole en lanseringsfest i Göteborg. Berätta gärna lite om kvällen!
– Jag måste säga att det faktiskt blev helt episkt! Vi styrde upp en dubbel releasefest på Oceanen; en väldigt livemusikvänlig venue med fokus på trivsel och gött häng i Göteborg. Vi pyntade vidare på temat trivsel och med ljusslingor, ballonger och glitter, ramade vi in varenda kvadratcentimeter av stället. Vi lyckades också – hurra! – fylla hela stället med folk. På scen hade vi Paperwing som albumdebuterade med Alone We Walk The Land 28 september och mig själv, ANNELIE, som släppte min EP Neon Woods 5 oktober, vilket är den andra EP:n i en serie om tre EP-släpp.

Hur har det gått sedan starten?
– Jag har inte varit offentlig med bolaget sedan jag valde att signa fler akter än mig själv, så det är de senaste 1-2 åren kanske, som namnet funnits med bland offentliga pressreleaser och titlar. Jag är också väldigt stolt över de som velat lägga sin musik i bolagets händer och satsa på att släppa sin musik genom ett litet indiebolag som knappt existerat för allmänheten. Jag tror vi känner gemensam förtröstan i det ändå; det är som en liten och sammanhållande familjemiddag, där vi inte bråkar så mycket om varken pengar eller bekräftelse – utan mest äter av den goda frukten ihop – det till glädjen till musiken och peppen när singlar eller videos placeras på grymma bloggar eller musiktidningar. Vi har haft fler premiärer detta år än innan, just för att det också varit fler släpp nu och överlag större frekvens. Vi har premiärats – och premierats? – via bland annat GAFFA, HYMN, Djungeltrumman och Popmani, vilket har gjort mig stoltare än vilken tupp som helst!

Har du några personliga favoriter i katalogen?
– Ja, det har jag såklart. De är alla favoriter ur lite olika infallsvinklar som jag tror att jag vill behålla för mig själv. Det är personliga reflektioner och perspektiv som jag relaterar till, lite beroende på var jag befinner mig i mina egna processer och lägen. Lyssna på allihop, de är ju inte så fantastiskt många! Jag skulle vilja ta tillfället i akt och lyfta mig egna singel Paranoid till exempel, som jag släppte nu med senaste EP:n. Det är en hyllning till och cover av Black Sabbats gamla rockdänga från 70-talet! Vi släppte en video till låten också, som har en vacker smärta i sig. Allt blod och alla ”splatter-vibbar” är en fortsatt hyllning till hårdrockens gamla estetik med katedraler, fejkblod och skumma månljus i ett fantastiskt sceneri.

Vilka har varit bolagets största framgångar sedan starten och är det någon eller några av satsningarna som av en eller annan anledning har blivit en missräkning?
– I början trodde jag inte ens att mitt bolag skulle finnas i offentligheten, så där tror jag att jag missräknade andra personers nyfikenhet och samarbetsvilja! Numera ser jag bolaget som en fin språngbräda för mina musikerkollegor att ställa sig på. En del av dem sviktar kvar och hoppar stadigt, medan andra skuttar vidare. Det är det fina i hela leken, tycker jag. Vi har inga ekonomiska eller upphovsrättsligt krångliga dealar som gör att folk måste stanna kvar och pressa ur sig sånt de inte vill. Kanske utarbetar jag en mer affärsmässig relation till bolaget framöver, men det är alltid öppna kort oavsett.

Vilka musikmässor och branschkonferenser har du varit med på och hur ser du på resultaten och utfallen av detta?
– Som artist har jag varit på en del sådana mässor och meetings. Som bolag har det inte funnits något limelight riktat mot mig eller oss än så länge, men det börjar ju i liten skala med vårt stundande deltagande i Viva Sounds nu i december. Det vilar en väldig trygghet hos mig i att bolaget inte ska expandera eller scouta efter förmågor i första hand. Det handlar om att förvalta och att bygga långsiktiga förtroenden, och som i nuläget görs på hemmaplan bland förtroliga möten vänner emellan.

Du har själv turnerat både ute i Europa och i Mexico. Hur arbetar du för att få ut Peepholes musik internationellt – och hur går det?
– Under mina resor och turnéer som artist har jag lagt allt krut på att marknadsföra mig och min musik i första hand. Det har varit ett fantastiskt varmt och drömlikt mottagande. Jag är tacksam och förundrad över mina möten med nya lyssnare och människor som öppnat sina famnar när vi kommit till ny mark. Det känns som om jag samlar på mig vänner och bekanta runtom i världen. Som nya och tillfälliga hem att få besöka igen.

– Under sommaren spelade vi bland annat i Mexiko, Ungern, på Mallorca och i Norge. Tidigare under året gjorde vi turné i Danmark, Tyskland, Tjeckien och Österrike. Genom ett vansinnigt promotion- och pressarbete till medierna, har vi nått flera internationella bloggar med såväl min som de andra akternas musik. Även där känner jag ett långsiktigt uppbyggande av förtroende, vänskap och nyfikenhet från de som lyfter musiken. Det är lättare när jag också förstår och påminner mig om hur mycket alla i kedjan kämpar. Många driver ideellt arbete med musikbloggar och de drivs av enskilda människors passion för musik. Medkänsla föder förståelse för systemet, på något sätt. Det är lättare att slippa känna bitterhet eller kraftlöshet, när fokuset ligger på att begripa hur andra jobbar och vad som är intressant och inte. Såklart är det ofta helt tyst också ibland efter allt jobb med till exempel en pressrelease och det kan kännas mer än motigt, men det tänker jag att ni alla redan vet!

Vilka distributörer går ni genom?
– Det väljer de akter som jag jobbar med själva. Oftast har de löst den delen själva också, men det varierar från fall till fall. Om bolaget behöver vara en resurs för distribution, så kan vi lösa det. Vem som helst kan släppa sin musik idag via digitala distributionstjänster, och det är inte alltid där som bolaget behöver komma in som en hjälpande hand. Inte i nuläget i alla fall. Det handlar snarare om kanaler för marknadsföring, att bistå med en etikett, eller ett långsamt frammejslande av en skivbolagsprofilering som ska spegla musiken på ett så rättvist sätt som möjligt.

Köper du in eller tar hjälp på annat sätt med vissa tjänster?
– Ja och nej. Fokuset har snarare legat på att knyta nya samarbetskontakter till bolaget, där andra kan fylla i de luckor som bolaget inte har några större muskler att tillgå. Det kan handla om hjälp med distribution, bokningsmöjligheter eller förlagsingångar. Inte så mycket köpa och sälja, mer ”I’ll scratch your back, if you scratch mine” på ett gött sätt.

Hur mycket arbetar du i sociala medier för att sprida musiken?
– Det har blivit en större och större plattform såklart, med sociala medier. Jag var ju inte med på den tiden, rent professionellt i alla fall, när det handlade om att hitta fysiska distributionsvägar för musiken utanför konsertsammanhangen. Så jag skulle nog säga att sociala medier utgör spridningen till kanske 50-60 procent. Resten är mail, intervjuer och fysiska träffar. Även konserter utgör ju en fantastiskt bra grund för att knyta nya anhängare, och där har jag som bolagsdrivare börjat bli involverad, lite grann i alla fall…

Har Peephole några andra fasta och/eller återkommande samarbetspartners utöver ovannämnda?
– Nej, bolaget är eventuellt lite som ”ett rö för vinden” men på ett väldigt positivt sätt! Haha! Kanske inte bästa formuleringen, men jag provar att använda det. Jag är säker på att nya utmaningar och sammanhang står för dörren.

Arbetar du även på musikförlagssidan?
– Som artist, ja. Som bolag, nej.

Får du ut musiken på ett bra sätt, tycker du?

– Nej, inte alltid såklart. Men det är viktigast i det här, att påminna sig om syftet med bolaget. Det hade inte funnits i det här formatet, som språngbräda eller som frivillig stöttepelare till ett fåtal akter, om syftet varit att erövra musikvärlden och få in katalogen i varje hörselgång.

Vad skulle eventuellt kunna fungera bättre?

– Jag tror att om jag lägger allt annat jobb – utöver det egna artistprojektet jobbar jag som musikproducent, så skulle det kunna hända mer. Men just nu är det nog ganska lagom, även om jag såklart skulle vilja kunna ringa upp någon av akterna och säga att de fått in en singel på hög rotation i nationell radio eller något annat progressivt spännande!

Svårigheter som indie?
– Att förstå hur majorbolagen tänker, förutom att musik ska sälja.

Fördelar som indie?
– Att slippa vara business på musikens bekostnad.

Peephole Recordings har ju rätt nyligen ansökt om medlemskap i SOM. Vilka förväntningar och förhoppningar har du på samarbetet inom organisationen?
– Det känns fint att kunna få vara en del av ett större nätverk! Förhoppningsvis kan det generera möten med andra musikälskare och musikspridare, alternativt en tipsbank där jag kan håva upp konsten att agera skivbolag utan alltför många snedsteg eller fallgropar.

Hur ser du rent allmänt på läget i Musiksverige just nu?
– Jag är både lättad och lite mörkt lagd på samma gång. Jag tycker det kvarstår en obehaglig och fixerad profitering som ständigt görs på musik och artister, speciellt i uppskruvade sammanhang som TV, talangjakter eller i sammanhang med hög exponeringsfaktor. Där känns det som om branschen är kvar på 90-talet lite grann, och de som alltid måste akta sig mest är de som identifierar sig som unga kvinnor. Kan vi lägga av med det snart? Kan alla få känna sig trygga och framförallt få lägga tid på och känna lust till sitt skapande?

– Men! Jag känner även lättnad när jag tänker på den organisering och framåtanda jag ser bland de som alltid fått stå utanför normen; de marginaliserade och underrepresenterade grupper som nu allt mer skapar fria rum eller tillåts större plats i offentligheten. Tänk bara vad organiseringen bakom alla metoo-upprop vittnar om för kraft! Nu är det också upp till alla som har möjlighet att bredda ingångarna och ge upp sin dominans att börja jobba lite på det. Folk som rent normativt hamnar utanför ska liksom inte uppmuntras att ta plats. Det är de andra som ska lämna plats!

Till sist: Är det något annat du skulle vilja tillägga eller berätta?
– Jag vill tacka för förtroendet och ser fram emot att få möta världen som nykläckt skivbolagsdrivare. Nu kör vi!

Claes Olson

PEEPHOLE RECORDINGS

Kontakt:

Annelie Johansson

annelieorama@gmail.com

peephole.recordings@yahoo.com

Hemsida: https://peepholerecordings.wordpress.com/

Facebook: https://www.facebook.com/peephole.recordings/

 

Artister i katalogen

ANNELIE – Peace on Earth – Thor Rutgersson – Paperwing (”som precis fått nytt skivkontrakt med ett större bolag, hurra!”)

Peephole Recordings @ Spotify

ANNELIE

https://open.spotify.com/artist/4qpmvsNvASnzwCZakPwtXC?si=Qsu4s_0vRfemgqxE4_fvow

Peace on Earth https://open.spotify.com/artist/69DMaHJsPpX24CqtarZDov?si=1pn48OuFT1m0AplDG9pT4g

Paperwing https://open.spotify.com/artist/5cA7tNWrCxSIitKnJCYHuN?si=-zg982hRRqmETMXAalCmGA

Thor Rutgersson https://open.spotify.com/artist/1uKTvLQ6YnhgiE6RujWgXC?si=6R8Pkd_ATHyEMMnx8z052Q