MÅNADENS INDIE 1608
2004 startade Eva Karman Reinhold musikbolaget Smilodon. Innan dess hade hon bl.a varit anställd på STIM och på hennes breda musikbransch-CV står även ett flertal musikförlag, styrelseuppdrag hos Musikförläggarna och Export Music Sweden, universitetsföreläsningar om musikbranschkunskap samt en rad andra uppdrag som musikjurist och konsult åt artister, låtskrivare och kreativa aktörer. Hennes största intresse är inte helt oväntat musik, så ”när det känns extra kul” tar hon gärna på sig rollen som skivbolag och/eller musikförlag. Just nu är Smilodon aktuellt med Suicide By Tigers och Kerim Arhan.
Berätta lite om bolagets historik!
– Smilodon bildades i början av 2004 när jag fortfarande jobbade på Gazell. Dag Häggqvist och jag hade sedan 2001 musikförlaget KarGaz Music tillsammans, till vilket jag bland annat kontrakterat Sulo och Diamond Dogs. Bandet frågade om jag kunde tänka mig att vara deras skivbolag också, vilket lät kul. Jag hade jobbat nära skivbolaget under min tid som vd för MNW:s förlag, och snappat upp en del, men aldrig drivit en label själv. När jag slutade på Gazell följde Smilodon med mig.
– Smilodons första utgåva var Diamond Dogs album Black River Road, en fantastiskt bra rockplatta. Diamond Dogs hade redan en viss publik i södra Europa, så efter lite research gick det faktiskt ganska snabbt att redan från början hitta ett bra distributionsnätverk i Tyskland, England, Spanien och BeNeLux. Sedan släpptes Babylon Bombs debutalbumCracked Wide Open & Bruised, som vi nästan direkt fick licensierad till JVC Victor i Japan.
– Namnet Smilodon kommer av smilodon fatalis, den sabeltandade tigern. Jag har alltid gillat kattdjur, smilodon är snygg och tuff, och de flesta andra kattdjursarter var upptagna som namn och logga.
Vilken är din personliga bakgrund?
– Jag flyttade till Stockholm när jag gick musiklinjen på Södra Latin 1986-89. Sen kom jag in på Musikhögskolan i Stockholm, men hoppade av efter ett år. Istället gick jag en musikproducentkurs i Uppsala, där jag bland annat hade John Cloud som lärare i branschkunskap. 1991 sommarjobbade jag på STIM och var sedan anställd där från 1992 till 1996, då jag blev värvad till MNW som vd för musikförlaget. I januari 2001 började jag jobba på Gazell med Dag Häggqvist och Rune Öfwerman, och gick sedan vidare med Smilodon 2004.
– De första åren gick det mycket bra med labeln, vi hade ett distributionsnätverk som täckte merparten av Europa, och licenser för vissa av artisterna i Japan och USA. Detta trots att Smilodon totalt faktiskt bara gett ut ett tiotal album och ungefär lika många singlar. Vi fick många riktigt bra recensioner. Babylon Bombs andra album Doin’ You Nasty var med på Classic Rock Magazines lista över bästa album 2006. I Sverige var det väl inte lika mycket uppmärksamhet, men vi hade ganska mycket radio på framförallt Martin Bentancourt.
Efter några år började dock branschens nedgång bli påtaglig, det såldes allt mindre skivor, blev svårare att få betalt, och jag tyckte till slut det blev alltför slitigt att hålla på ensam, så jag avslutade i princip alla löpande samarbeten 2008, framförallt de direkta fysiska distributionsavtalen, och gav min svenska distributör Sound Pollution rätt att sälja också internationellt.
– När jag slutade ge ut skivor 2008 valde jag att läsa juridik, tog en Paralegal-examen 2009 på Påhlmans Handelsinstitut, och jobbade ett par år på Hestra Advokatbyrå, vilket var otroligt givande. Under min tid där bestämde jag mig för att ta en hel juristexamen och att ändra Smilodons verksamhet en del. Nu jobbar jag mycket som musikjurist och konsult åt artister, låtskrivare och andra kreativa aktörer, och hjälper till med vad de behöver för att göra affärer på sin verksamhet. Musik är dock mitt största intresse och någon gång när det känns extra kul tar jag en roll som musikförlag och/eller skivbolag, som till exempel nu med Suicide By Tigers och Kerim Arhan. Vi har ju de senaste åren gjort lite digitala utgåvor, men nu är det dags för lite CD igen och vår första vinyl!
Hur många releaser har Smilodon gjort genom åren?
– Vi har släppt cirka 137 låtar, varav ett tiotal album och ungefär lika många singlar i fysiskt format.
Berätta lite om det som är aktuellt just nu!
– Suicide By Tigers är ett tungt rockband från Malmö vars debutalbum är producerat av Berno Paulsson, som tidigare har arbetat med bland andra The Haunted, Amon Amarth och Spiritual Beggars. Killarna i bandet är erfarna musiker och sjukt bra live. Sångaren Nils har en fantastisk röst och är dessutom en grym låtskrivare. Albumet är redan släppt digitalt och nu släpper vi det internationellt på CD och vinyl. Smilodons första vinylutgåva! Bandet ville ha ett extra spår på CD:n så då gjorde vi så. Tanken är bland annat att ge något extra till dem som köper den fysiska skivan. Rock är ju också en genre där man fortfarande kan sälja fysiska enheter.
– Senare i höst släpper vi Kerim Arhans album Poetry In Broken English, producerat av Patrik Bartosch från Eggstone. Otroligt fint. Jag tänker nog på Kerim som en poet, med rösten och musiken som extra språkkanal. Texterna och melodierna är otroligt starka, och hans musikaliska uttryck ligger under samma månljus som Nick Cave och Leonard Cohen.
– Genremässigt skulle man kunna säga att Smilodon som label står relativt stadigt i rockens land, men vi har även släppt hiphop och singer/songwriters. För mig handlar det egentligen om att jag som musikförläggare oftast jobbat med låtskrivande artister, och skivbolagsverksamheten kom till som ett verktyg för att hjälpa dem – ofta debutanter – att komma ut med sin musik och sen kunna gå vidare till andra samarbeten.
Hur går det internationella arbetet?
– Jag avslutade som sagt alla direkta, fysiska, distributionsavtal för några år sedan, och allt går nu genom Sound Pollution. De är duktiga. Trots att Smilodon inte haft några nya fysiska releaser på flera år, och trots att nästan inget av banden turnerar, så rör sig de flesta titlar ändå lite hela tiden.
Vilka titlar i katalogen är du mest nöjd med? Har du några personliga favoriter?
– Jag har nog bara gett ut musik jag gillar. Ett album som verkligen borde ha fått mer uppmärksamhet är Fredrik Fagerlunds International. Och Hell N’ Diesel tror jag hade kunnat gå riktigt långt, om de inte lagt av. Sjukt bra debutalbum, producerat av Plec! Kanske är jag mest stolt över att ha gett ut Martin Bentancourts debutalbum Första Generationens Svenne och senare hans singel Rädslans Rike. Mycket viktiga låtar.
Är det någon eller några av dina satsningar som av en eller annan anledning har blivit en missräkning?
– Ekonomiskt, ja absolut. Och ibland på andra sätt. Det är mycket som ska klaffa. Man får försöka lära sig av sina misstag och göra det bättre nästa gång. Eller sluta.
Hur mycket arbetar du med bolaget?
– Smilodon har ju blandad verksamhet, så det är svårt att uppskatta, men jag jobbar heltid i min verksamhet.
Köper du in eller tar hjälp på annat sätt med vissa tjänster?
– Ja, vi hyr ibland in promotiontjänster, framförallt vid internationella releaser.
Vilka är dina distributionskanaler?
– Fysisk distribution via Sound Pollution, digitalt via Phonofile.
Hur fördelar du resurserna på digitalt, vinyl och CD – eller annat?
– Egentligen ger vi bara ut digitalt nuförtiden, men när artisten vill göra fysiska utgåvor så försöker vi lösa det.
Hur arbetar Smilodon på förlagssidan?
– Som jag tidigare sa så jobbar jag oftast med låtskrivande artister, och då hjälper jag dem med det jag kan. Ibland hjälper jag dem att ge ut musiken, i andra fall har jag mer rollen som manager och hjälper till med avtal och administration med mera. Har de låtar de vill få ut till andra, eller vill skriva med andra, försöker jag använda mina kontakter för att hjälpa dem. Samma sak med synkar etc. Smilodon är också subförlag för Ninja Tunes musikförlag, och representerar också andra på konsultbasis.
Vilka musikmässor och branschkonferenser har du varit på – och hur ser du på betydelsen av att medverka på dessa?
– Jag deltog i alla MIDEM åren 1997–2015 och har även varit på ett antal PopKomm och någon WOMEX, med mera… Särskilt MIDEM var ju jätteviktigt, fram tills för några år sedan…
Vad ser du som de största svårigheterna med att vara indie?
– Utmaningen som enmansföretag är att hinna med allt, samt förstås den ekonomiska risken. Resursproblematik är den stora utmaningen, såväl monetär som personell.
Men vad ser du som fördelarna med att vara indie?
– Flexibilitet, mod, kreativitet. Drivkraft.
Vilka förväntningar och förhoppningar har du som medlem på arbetet i SOM?
– Att de bevakar musikindustrifrågor och är en aktiv röst för de mindre bolagen.
Och dina egna närmaste framtidsplaner är…?
– Att en kopp kaffe och jobba vidare!
Kontakt: Eva Karman Reinhold , e-post: eva@smilodon.se
Artister och band i katalogen: Babylon Bombs, Diamond Dogs, Fredrik Fagerlund, Hell N’ Diesel, Iubar, Kerim Arhan, Martin Bentancourt, Slangbella, Streets Of Mars, Suicide By Tigers.