Upphovsrätt – En kort guide

Upphovspersoner och andra rättighetsinnehavare på musikområden

Den svenska lagstiftningen som utgör grund för den verksamhet som medlemmar i SOM bedriver är Upphovsrättslagen (URL), lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
Genom Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk samt Världskonventionen om upphovsrätt, försäkras svenska upphovspersoner samma rättigheter i anslutna länder som dessa ger sina medborgare.
Det finns ett flertal internationella överenskommelser som rör de s.k. närstående rättigheterna. 1961 års Romkonvention är den mest omfattande av dessa. Romkonventionen ger skydd för de utövande konstnärerna (artisterna), fonogramframställarna (skivbolagen) och radioföretagen.
Skivbolagen har dessutom skyddats genom 1971 års konvention rörande skydd för framställare av fonogram mot olovlig kopiering av deras fonogram, den s.k. fonogramkonventionen.
Nuvarande regler om upphovsrätt finns i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (1960:729 med senare ändringar) som reglerar den svenska upphovsrätten, det vill säga i första hand upphovspersonernas ensamrätt till sina verk.
Utgångspunkten för lagstiftningen har varit att upphovspersonen bör förbehållas den ekonomiska rätten till alla nyttjanden av verket som har praktisk betydelse. Med hänsyn till religiösa, kulturella och på annat sätt samhälleliga behov gjordes emellertid vissa inskränkningar i denna rätt.

Ensamrätt

Den upphovsrättsliga lagstiftningen är utformad så att rättighetshavarna, till exempel författare, kompositörer, musiker och fonogramframställare, i olika väsentliga avseenden har ensamrätt till sina verk och prestationer. Tanken är att deras ekonomiska och ideella intressen ska kunna tillvaratas. Ensamrätten innebär, att rättighetshavarna – med vissa i lagen angivna inskränkningar – bestämmer om exemplar av verk ska få framställas och om de ska få göras tillgängliga för allmänheten genom att framföras offentligt eller på distans överföras till allmänheten eller om de i exemplarform skall få spridas till allmänheten. Upphovsrätten till ett verk uppstår i samma stund som verket tillkommer utan att några formaliteter behöver iakttas.

Ekonomisk rätt

Ensamrätten att bestämma över när och hur ett verk ska användas medför en ekonomisk rätt. När exempelvis ett musikstycke spelas offentligt för allmänheten eller spelas in och kopieras har upphovsmannen enligt huvudregeln rätt till ersättning.

Ideell rätt

Ensamrätten innebär också en ideell rätt. Det betyder i korthet att upphovspersonen normalt ska namnges i samband med att dennes verk används och att verket inte får ändras eller utnyttjas på ett för upphovspersonen kränkande sätt.

Kompositör och textförfattare

Upphovspersonernas gemensamma intresseorganisation i Sverige heter STIM (Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå). Alla länder har en sådan motsvarande organisation och deras internationella samarbetsorganisation heter CISAC.
En upphovsperson som är medlem i STIM skyddas över hela världen av STIM:s systerorganisationer. På samma sätt som STIM i Sverige bevakar alla utländska upphovspersoners rättigheter.
Upphovsrätten delas upp i utförande rätt och mekaniska rättigheter (licens). STIM bevakar endast utföranderätten för sina anslutna medlemmar, det vill säga radio/tv-spelningar och alla typer av offentligt framförande, från stora konserter till bakgrundsmusik i butiker. Den mekaniska rätten bevakas av den samnordiska upphovsrättsorganisationen ncb, med säte i Köpenhamn. Ncb är delägt av STIM och motsvarande organisationer i de övriga nordiska länderna, det vill säga Tono (Norge), Koda (Danmark), Teosto (Finland) och Stef (Island).

Mekanisk rätt (licens)

Med mekanisk rätt menas att ett verk på mekanisk väg överförts och reproducerats på någon form av ljudbärare, såsom CD, MC, LP, DAT, DCC, MINIDISC, Diskett, VHS, DVD eller film. Denna licens omfattar även downloads och streaming av musik. Upphovspersonen är då berättigad ersättning för att ha överlåtit rätten att mångfaldiga verket. Den egentliga rätten är reglerad i internationella konventioner och därefter i nationell lagstiftning. Ersättningens storlek är bestämd i förhandling mellan upphovspersonernas organisationer och användarnas organisationer. Den internationella organisationen för mekanisk upphovsrätt heter BIEM (Bureau international des societes gerant les droits d´enregistrement et de reproduction mecanique) och dess motpart är IFPI (International Federation of Producers of Phonograms and Videograms). Det är i de internationella förhandlingarna mellan dessa som huvudlinjerna i licensersättningsfrågorna beslutas om – detaljjusteringar kan sedan göras i de lokala förhandlingarna mellan, i vårt fall, ncb och de nordiska IFPI-grupperna, SOM och norska oberoende bolagens organisation FONO. Formellt sett är alltså SOM motpart till ncb.

Fysiska produkter

I praktiken innebär det att ett skivbolag måste betala en licensavgift till ncb på strax under 10% av fonogrammets utpris från distributör till återförsäljare. Ncb vidarebefordrar sedan pengarna till upphovspersonen i samarbete med STIM. I princip är alla svenska upphovspersoner anslutna till STIM och även om ett enskilt verk på ett fonogram skulle vara skrivet av en ej ansluten upphovsperson eller vara traditionellt och sakna upphovsperson, vilket är fallet med mycket folkmusik, så måste skivbolag och distributörer betala för alla verk. Först i efterskott beslutas om verket bör undantas avgift eller ej. I det fall som det är klarlagt att alla verk på ett fonogram saknar upphovsman, t.ex. en inspelning av klassisk musik så kan man undantas från ncb-avgiften från början.
Avtalet med ncb ger å andra sidan skivbolaget rätt att använda hela den av ncb kontrollerade repertoaren på samma villkor. Inget tillstånd behöver således begäras för att spela in en cover på ett känt verk. Detta gäller givetvis inte översättningar, då upphovspersonens tillstånd alltid måste införskaffas. Vanligen vänder man sig då till det musikförlag som representerar verket och får via dem förhoppningsvis tillstånd. Dessa tillstånd ska alltid begäras att få skriftligen för att förfarandet ska kunna dokumenteras gentemot STIM. Tvister om ej auktoriserade översättningar är vanliga.

Digitala produkter

I de flesta fall har den digitala återförsäljaren ett avtal med en BIEM-ansluten organisation som reglerar licenserna för den musik de säljer. Det enskilda skivbolaget (musikutgivaren) behöver alltså inte själv teckna avtal och administrera betalningen av den mekaniska licensen.

Vissa Upphovsrätten närstående rättigheter

Upphovsrättslagen ger utövande konstnärer (medverkande artister och musiker), fonogramframställare (skivbolagen, musikutgivarna), och radio- och TV-bolag vissa rättigheter som står nära upphovsrätten. Dessa rättigheter kallas gemensamt för närstående rättigheter. Skyddet och skyddstiderna för de närstående rättigheterna har harmonierats inom EU under de senaste åren och kommer med säkerhet att få allt större internationell spridning genom att allt fler länder ratificerar de berörda konventionerna och moderniserar sin upphovsrättslagstiftning. SOMs medlemmar inkasserar idag via IFPI ersättningar från ett stort antal länder utöver Sverige.De medverkande artisterna och musikernas intresseorganisation i Sverige heter SAMI (Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation). Skivbolagen är internationellt organiserade i IFPI, som sedan är organiserade i nationella grupper. IFPI organiserar merparten av skivbolagen i alla länder. I Norden bildades NIFF (Nordiska Ickekommersiella Fonogramproducenters Förening) 1974 för att tillvarata de nordiska skivbolagens intressen, då man inte tyckte sig få gehör för de frågor som berörde de mindre bolagen inom IFPI. NIFF ombildades 1989 till SOM. Då hade Norge sedan några år bildat sin egen alternativa organisation och av danska bolag i NIFF återstod ytterst få. Organisationer liknande SOM finns idag i ett flertal länder bl.a. i Frankrike, Italien, Danmark och England. I stort sett alla dessa organisationer är i sin tur medlemmar i IMPALA som sedan 2001 samlar större delen av Europas indiebolag. Vidare finns en världsomfattande indieorganisation – WIN – som samlar närmare 10 000 lablar runt om i världen och som är huvudman för Melin som är en förhandlingsorganisation som försöker säkerställa att indiebolagen har samma villkor och tillgång till marknaden som majorbolagen.

I Sverige finns sedan ett flertal år ett nära och väl fungerande samarbete mellan SOM och IFPI Sverige.

Rätt till ersättning för närstående rättigheter

Lagstiftningen ger alltså innehavarna av närstående rättigheter rätt till ersättning när deras inspelningar framförs offentligt men någon mekanisk licens får man inte (emellertid finns lagligt skydd mot kopiering av inspelningen).
Nivån på utförandeersättningen bestäms i fri förhandling mellan upphovspersonens organisation och användaren, som då vanligen är ett radio- eller TV-företag. I Sverige har således Riksradion inkluderande Sveriges Television och Utbildningsradion varit den traditionella motparten. Senare har Lokalradion, Närradion, TV 3 ,TV 4, Reklamradion och en mängd lokala TV-bolag tillkommit.

Musikrapportering

Riksradion (RRAB), Sveriges Television (SVT) och Utbildningsradion (URAB) har alltid rapporterat faktiskt spelad musik. Sedan en tid tillbaka rapporterar även Lokal och Reklamradion samt kommersiell TV faktiskt spelad musik. Radioproducenterna är ansvariga för att lämna kompletta spellistor med titel, artist och tid. Dessa listor matas sedan i databasen hos avdelningen för musikrapportering (MURA). IFPI mottar, för SOM-bolagens räkning, en lista med alla bolagens spelningar. Den ackumulerade årsspellistan vidarebefordras sedan till producenten i samband med att utbetalningen sker. Se IFPIs hemsida för utbetalningstider.

Offentligt framförande

De intäkter som inkommer från offentligt framförande, dvs. när musik används i butiker, på restauranger, diskotek, färjor, flygplan osv. är sällan möjliga att göra någon individuell fördelning av, då detta skulle kräva en mycket stor och dyrbar mätapparat för att nå ett rimligt och rättvisande underlag. De intäkter som härrör från detta är alltså ospecificerade klumpsummor och fördelas därför mellan bolagen enligt en fördelningsnyckel som årligen utvärderas, bland annat med hjälp av en SIFO-undersökning hos olika spelställen. Till detta läggs den senast tillgängliga statistiken från Riksradion, SVT, kommersiell radio och TV utvisande deras musikutnyttjande plus statistik från den officiella svenska topplistan. På samma sätt läggs diverse andra ospecificerade klumpsummor i en gemensam pott ur vilken sedan fördelning sker med samma fördelningsnyckel som mall. På detta sätt fördelas även pengar från t.ex. Närradion och webbradio.

Videoersättningar på TV

Videoanvändningen är en substantiell inkomstkälla. TV-bolagen betalar oftast ett pris per visad minut eller sekund men IFPI har även slutit andra avtal som innebär att TV-bolaget betalar en årlig summa som sedan delas upp på de videor som visats.

För att IFPI ska kunna distribuera ersättningar rationellt ges numer samtliga videor ett unikt ISRC-nummer, varje bolag som producerar musikvideor ska begära en sådan nummerserie från IFPI. Denna ISRC-kod är uppbyggd på samma sätt som den som används på digitala ljudbärare och som beskrivs senare. Vissa bolag (som t.ex. MTV) kräver att videon har ett ISRC-nummer för att visa den. De intäkter som IFPI erhåller redovisas varje år direkt till respektive skivbolag, även SOM-bolag.

YouTube

Merlin har tecknat avtal med YouTube för alla independents och digitala distributörer som är medlemmar i Merlin. I Sverige är det t ex via SOMs systerorganisation SLR (Swedish Label Rights) det går att åtnjuta detta avtal. Det är även möjligt att omfattas av avtalet via sin digitala distributör. Fråga din distributör om du är osäker.

STIM har tecknat avtal med YouTube för sin anslutna rättighetshavare. Avtalet innebär att Stimanslutna rättighetshavare har möjlighet att få ersättning från YouTube. De båda parterna har kommit överens om en licens som gäller i Sverige och övriga Europa. Licensavtalet omfattar de musikaliska verk där Stim förvaltar rättigheterna som streamas via YouTube i Sverige och övriga Europa, inklusive musik i traditionella musikvideor, promotionvideor, konsertvideor, innehåll av typen TV-klipp med musik i bakgrunden, direktsändningar och videoklipp uppladdade av användarna.

Skyddstid

All upphovsrätt bygger på tidsbegränsat skydd. För upphovspersonen gäller idag i Sverige att verken är skyddade 70 år efter upphovspersonens död och för närstående rättigheter gäller skyddet i 70 år efter det att inspelningen av verket gjordes. Det är detta som anges med ett P i en ring följt av årtal på fonogrammen. I vissa länder är skyddstiden kortare. I USA är skyddstiden 95 år.